ADHD och uppmärksamhetsstörningar:
Lättdistraherade barn som fort tröttnar på vad de gör och som uppvisar svårigheter att organisera sina aktiviteter och styra sina impulser har svårt att sitta still anses lida av en uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet. Kärnsymtomen hos vuxna med adhd liknar de som är hos barn men gruppen vuxna är förmodligen mer heterogen än gruppen barn.
Adoption:
Frågor, funderingar och fantasier kring ditt ursprung som du inte riktigt vet hur du skall hantera. Det kan vara att vuxna har svårt att förstå dina känslor och tankar, du kan som vuxen grubbla mycket på din bakgrund utan att få några tillfredsställande svar eller att du behöver stöd i din roll som adoptivförälder.
Arbetsförmågebedömningar:
Arbetsförmågebedömningar avser oftast långtids¬sjukskrivna där uppdragsgivaren behöver ett underlag för fortsatt handläggning. Dessa bedömningar utförs i team där den långtidssjukskrivne får träffa bl.a. psykolog, läkare med specialistkompetens och utifrån behov sjukgymnast, socionom eller arbetsterapeut. Det är under dessa samtal som en kartläggning görs av individens situation sett ur olika perspektiv som inkluderar tidigare arbetslivserfarenhet och rehabiliteringsinsatser samt utfallet av dessa.
Arbets- och organisationsutveckling:
Innefattar bland annat effektivisering av organisationen och verksamheten, handledning, förändringsarbete, kreativitet och processkonsultation. Det är vanligt att psykologen genomför en kartläggning av arbetsmiljön, där styrkor och problembilder får ligga till grund för det fortsatta kvalitetsarbetet inom organisationen.
Autismspektrumstörningar:
Omfattar alla varianter från svår, klassisk autism (infantil autism) till mycket väl fungerande autism/Aspergers syndrom. Även "lättare" fall med autistiska drag eller autismliknande tillstånd hör till denna grupp. Centralt för dem alla är att det finns problem inom något som kallas autismtriaden, dvs. socialt samspel, muntlig och icke-muntlig kommunikation samt specifikt avvikande beteende. Dessa problem skall vara uttalade och ge ett för personen beteendehandikapp. Problemen har börjat före 7 års ålder, oftast före 3 års ålder och det är vanligt att det finns mer än en sjukdom samtidigt, till exempel adhd, depression eller Tourettes syndrom.
Barn och ungdomar:
Ett stort område som omfattar utredning och behandling av barn och ungdomar som har psykiska störningar eller problem. Här ryms t.ex. sociala relationer och övergrepp men också aggressivitet eller mobbing, missbruk eller olika former av handikapp.
Coaching:
Coaching är en metod som bland annat handlar om att utveckla och lära känna sig själv bättre. Ofta sker det både på det professionella och personliga planet och där psykologen hjälper dig att identifiera hinder som är i vägen för din fortsatta utveckling. Dessa hinder kan vara både praktiska och psykologiska. Tillsammans med psykologen bestämmer ni vad det är du vill uppnå, vilket är ditt mål som ni skall arbeta mot. Hur ser det ut idag? Vilka valmöjligheter har du, alltså vad du kan göra samt vad behöver du göra för att nå ditt mål. Psykologens roll är att använda sig av de talanger och förmågor du har och lära dig att bli bättre med dem.
Demens:
Demens orsakas alltid av sjukdom och är således inte en normal åldersförändring. Det som sker är förändringar i hjärnan som påverkar minnes- och tankeförmågan. Då någon har påtagliga minnesproblem bör man söka hjälp för att utreda ifall det rör sig om demens men enbart minnesförlust räcker inte för att kunna ställa diagnosen eftersom till exempel yttre påfrestningar och stress kan ge demensliknande symtom. Vid demens påverkas flera av hjärnans funktioner. Den drabbade har ofta svårigheter i att planera och skapa överblick, de kan få svårt att hitta samt att tala och förstå språket. Initiativlöshet är även vanligt förekommande.
Depression:
En person som drabbas av depression kan uppvisa många olika symtom men att vara nedstämd och ledsen eller att inte känna glädje eller intresse för någonting är de viktigaste och vanligast förekommande. Hos många som drabbas av en depression påverkas även sömnen på ena eller det andra sättet. En del personer vaknar tidigt efter att ha sovit oroligt och andra sover länge men känner sig ändå inte utvilade. Ångest och ökad irritabilitet kan förekomma och många som är deprimerade får också svårt att ta itu med saker och ting, att ta beslut samt upplever försämring i minnes- och koncentrationsförmåga. Vanligt förekommande är även att man tappar matlusten och går ned i vikt. Det är dock viktigt att poängtera att en depression inte alltid syns utåt.
Det inträffar ofta att man vid en depression känner sig värdelös och ansvarig för svåra misstag som man i vanliga fall inte skulle klandra sig själv för. Många deprimerade bär även på tankar rörande döden på olika sätt, vid en djup depression är det till exempel inte ovanligt att självmordstankar eller planer på att begå självmord dyker upp hos den drabbade eller att man blir överdrivet ockuperad i sina tankar om personer som avlidit.
Dyslexi:
Dyslexi eller specifika läs- och skrivsvårigheter som det även kallas är ett varaktigt funktionshinder som innebär svårigheter med att läsa och skriva. Funktionshindret sägs bero på en störning i de språkliga funktioner som hindrar att orden kodas av automatiskt. Dyslexi är inte relaterad till intelligensnivå och omfattar inte läshinder som orsakas av synproblem eller av brister i motivation, sociala förhållanden, undervisning eller intelligens.
Föräldrarådgivning – Relationsproblem:
Föräldra- och familjerådgivning vänder sig till par, familjer och enskilda där det uppstått problem. Det kan vara samlevnadssvårigheter och livskriser av olika slag, när det är något ni vill ändra i förhållandet eller att ni har svårt att prata med varandra. Det känslomässiga och sexuella samlivet känns kanske inte längre bra eller otrohet, missbruk eller misshandel finns med i bilden och leder till samlevnadsproblem. Någon eller båda vill separera eller ni behöver kanske hjälp i samarbetet/är oense om barnen vid eller efter en separation.
Graviditetsproblem:
Habilitering:
En psykolog som arbetar med habilitering ger barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder stöd för att du ska kunna leva ett så bra liv som möjligt utifrån de förutsättningar de har.
Konflikthantering:
Konflikter uppstår kort och gott när det är svårt att förena olika intressen. Detta behöver inte vara av ondo men när dessa olika intressen av olika anledningar växer sig större och större och chef eller övriga anställda inte kan reda ut den på egen hand är det läge att ta hjälp av en utifrån kommande opartisk person. Konflikthantering handlar ofta om att få stopp på en negativ spiral av ömsesidig misstro och destruktiva motsatsförhållanden där de inblandade har ”låst” sig vid sin version. Psykologens roll är att bena upp konflikten och skapa en struktur för att fånga upp en del av de känslor och motstånd som hindrar en lösning.
Kris, trauma och sorgebearbetning:
Kris kan definieras som en livssituation där mina tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att jag ska kunna förstå och psykisk hantera den aktuella situationen. Att vara i kris är inte detsamma som att befinna sig i ett sjukligt tillstånd. Det är snarare den friska människans svar på en övermäktig händelse.
Om en händelse leder till en kris beror inte bara på själva situationen eller händelsen utan också på hur den drabbade upplever och reagerar på det inträffade. Vi människor reagerar olika och det som upplevs som en kris av en kan kännas hotfullt men hanterbart för en annan. Hur vi hanterar en krissituation beror på faktorer som exempelvis den egna självtilliten, om vi redan lever i en utsatt situation och vilka tidigare erfarenheter vi har av kriser. En del av de människor som upplevt en traumatisk händelse får dock fortsatta problem i form av psykisk ohälsa men det bör understrykas att detta gäller en minoritet av gruppen.
Vid förlust av någon närstående är sorg en naturlig reaktion. Vid vissa tillfällen talar man om traumatisk sorg. Då är sorgereaktionen mer komplicerad och långtgående, dödsfallet har då oftast varit plötsligt och/eller ”för tidigt”, det kan även ha inträffat dramatiskt och kroppen har deformerats kraftigt eller saknas helt.
|
|
Ledarskap/Chefshandledning:
Chefshandledning kan ske både individuellt och i grupp. Här kan t.ex. svåra situationer eller relationer som finns inom organisationen lyftas upp då det är vanligt att en person i chefsposition ofta har en begränsad möjlighet att ventilera problem på ett fritt sätt inom organisationen på grund av sin funktion som chef.
Missbruk:
När en person upprepade gånger ställer till det för sig på grund av alkohol och/eller en drog eller ett beteende så talar man om missbruk. Att köra rattfull är ett exempel på missbruk då man utsätter sig själv och andra för direkt livsfara, att komma för sent eller inte alls till jobbet eftersom att du är bakfull ett annat. När hjärnan påverkas så mycket av drogen att den börjar förändras talar man istället om ett beroende. Nu räcker inte enbart den egna viljan till för att kontrollera intaget utan man behöver som regel professionell hjälp. Ett beroende är betydligt allvarligare och svårare att ta sig ur än ett missbruk som oftast går att bryta genom att man tillsammans med en psykolog samtalar igenom sin situation och får klart för sig vilka konsekvenser missbruket leder till. Det talas och skrivs ofta om, spel-, shopping-, sex- och sockerberoende men det är nog snarare så att det i dessa fall rör sig om missbruk snarare än beroende.
Neuropsykologi:
En neuropsykolog innehar specifika kunskaper och färdigheter om hjärnans funktioner, psykologiska reaktioner och dess beteende. En psykolog med kunskaper inom neuropsykologi arbetar både med barn och vuxna och är expert när det gäller vilka uttryck en skada i hjärnan tar sig, oavsett om det är minnesproblem, språksvårigheter eller personlighetsförändringar så vet psykologen vilken vård och rehabilitering som passar bäst.
Existentiella livsfrågor:
Vad är livets mening? Många människor lider därför att de konfronteras med det mänskliga livets hårda fakta. Det finns grundläggande dilemman som varje människa måste hantera under livets gång: att möta döden, att stå ensam, att finna en mening i vad som till synes är meningslöst och när det gäller att hantera sin valfrihet. Livet är fullt av så kallade livsfrågor som en psykolog kan hjälpa till att bemästra och bena ut.
Personlighetsbedömningar:
Människans karaktär eller personlighet kommer till uttryck i relationer, livsstil, yrkesval etc. Om sidor av personligheten begränsar förmågan till utvecklande relationer, yrkesarbete eller studier eller ger upphov till kroppsliga eller psykiska symtom, kan det vara fråga om en
personlighetsstörning. Det kan handla om misstänksamhet, osjälvständighet, ängslighet,
tvångsmässighet, ett överdrivet behov av uppmärksamhet, impulsivitet med mera. En psykolog kan med sina speciella kunskaper om människans personlighet göra kvalificerade personlighetsbedömningar som kan hjälpa en person eller folk i dess omgivning att förstå dess handlande.
Rehabilitering:
Rehabiliteringen syfte är att bästa möjliga funktionsförmåga skall återfås då man till exempel varit med om en olycka, varit sjuk eller liknande. Psykologen ger bland annat råd och har kris- och samtalsstöd och utför även vid behov utredningar för att bedöma vilken nivå en person befinner sig efter det inträffade.
Rekrytering och urval:
Vid rekrytering och urval görs bland annat kvalificerade personbedömningar, kompetensinventering och karriärplanering.
Rättspsykologi:
Det vanligaste tillämpningsområdet är att bedöma det psykiska tillståndet hos åtalade som gjort sig skyldiga till grova brott (inom rättspsykiatrin). Rättspsykologen är då den person som skall utreda och bedöma det psykiska tillståndet hos just den personen. Man kan tycka att det psykiska tillståndet hos folk som gör sig skyldiga till hemska brott såsom mord, våldtäkt etc. är ”sjukt” vilket det säkerligen kan ligga mycket bakom, sådana brott begås inte av vem som helst när som helst. En psykolog tar dock med i sin utredning och bedömning hela personens tidigare liv och leverne, genomför flertalet tester för att få en så heltäckande bild som möjligt av personen som begått mordet innan psykologen bestämmer sig för om psykisk sjukdom fanns med i bilden vid det aktuella tillfället eller om det till exempel rörde sig om vissa personlighetsdrag – som i sig i vissa fall kan leda till destruktiva handlingar men som juridiskt inte räknas som ”sjukdom”. Andra tillämpningsområden för psykologer är bland annat i familjerättsliga tvister och i skadeståndsprocesser.
Sexualrådgivning/upplysning:
Vad gör man när sexlusten tar slut, ifall barnen används som skyddande sköld mot sexlivet och man tycker att man prövat allt? Bristande sexuell lust är ett vanligt problem som många söker för men psykologen kan även hjälpa till vid erektionsproblem hos mannen och vid orgasmproblem hos kvinnan.
Stresshantering:
När man utsätts för svårigheter som ger upphov till stress är det viktigt att först lära sig att känna igen sin egen stressreaktion. Det kan även vara nödvändigt att identifiera stressens olika komponenter för att bäst kunna avgöra vad som går att påverka och vad som är svårare att göra någonting åt. För att hantera stress finns det framför allt två sätt att hantera det på. Det ena är att försöka lösa problemen som orsakat stressen och det andra att hantera känslorna som kommer i samband med stressen. I dialog med en psykolog får du möjlighet att klargöra din situation och med ökad insikt om vilka faktorer som bidrar till obalansen och utgör hinder för dig att må bättre, kan förändringar bli möjliga och dina handlingsalternativ breddas.
Grupputveckling:
Idag har ordet grupputveckling, eller teambuilding som det ofta benämns, för många kommit att bli ett beskrivande ord för allt man gör i grupp utomhus. Grupputveckling är dock en betydligt större process än göra saker ihop i grupp. Det handlar om att skapa en varaktig effekt i arbetsgruppen och att frigöra kraft genom att stärka grupper och enskilda individer. Psykologen har här med sin gedigna kunskap om både grupprocesser och individer möjligheten och förmågan att se vad som bäst gagnar gruppen som helhet och individen ensam.
Utmattningssyndrom:
När du drabbats av utmattningssyndrom (tidigare kallat för bland annat ”stresskollaps”, ”utbrändhet”, ”att gå in i väggen” etc.) känner du av det både fysiskt och psykiskt. Stress, hård arbetsbörda och långvariga påfrestningar i kombination med personliga egenskaper är några av de orsaker som sägs ligga bakom utmattningssyndrom. Att vara ”tom inombords” med starka inslag av ångest och att arbetet ofta känns som något man inte orkar med brukar räknas som kardinalsymtomen. Ofta men inte alltid så börjar de fysiska besvären först, det vill säga det du känner i din kropp. Axlar, nacke och rygg är där det börjar hos de flesta men problem med magen, obehag eller smärta från bröstkorg eller hjärta och är även det vanliga tecken. När det gäller dina psykiska besvär så brukar sömnen vara det område som stökar till det hos de flesta. Då det är under sömnen som man skall återhämta sig och ladda batterierna för nästa dag leder det ofta till att en person som drabbas av utmattningssyndrom ständigt är trött, irriterad och får svårt att koncentrera sig och minnas.
Ångest, oro och fobier:
Ångest brukar delas in i flera olika diagnoser, till exempel panikångest, generaliserad ångest, förväntansångest etc. men även fobier såsom social fobi, enkel fobi och agorafobi (stark rädsla för att lämna sina så kallade trygghetspunkter eller för platser där man känner sig instängd; hissar, affärer etc.) räknas till ångesttillstånden. Ångestsymtom är vanliga och yttrar sig ofta i form av svårigheter att få luft, hjärtklappning, matthet, yrsel och trötthet. Man känner sig rastlös och otålig och har stora svårigheter att koppla av som vanligt. Vid stress förvärras som regel symtomen. Ångest- och fobitillstånd är ett beteende som en psykolog kan hjälpa dig att hantera.
|
